Juletider

Har varit hemma denna vecka.. förkyld som attan. Thomas kom hem förra fredagen o sa att han var tvungen att åka till Spanien o jobba på söndagen.. skulle bli borta i ca tre veckor. Jag blir lite glad för hans skull men även för min, när man levt ihop såhär länge som vi så är det alltid bra när vardagen förändras för en liten stund, man får tid att sakna.. vi klarar oss jättebra jag och tjejerna. Vi har pyntat och för första gången i mitt liv satt upp en gran och pyntat den innan december månad börjat.. Hörde av en tjej på jobbet at hon låtit barnen fått en egen gran som de skulle få dekorera med sina alster. Perfekt. Jag har nämligen svårt med blandning, jag vill att min garn bara ska vara vit och silvirig.. och efterosm vi bor i ett stort hus så har vi satt upp en fejkgran i hallen på övervåningen som tjejerna fick gå loss på. Supermysigt! Har även dekorerat köket i vitt och grönt (har svårt för rött) köpte hyacinter o amaryllis, dekorerat med mossa, enbärsris och tallkvistar.. Är superfint!
Igår bakade vi peppisar och dekorerade med kristyr och silverkulor. Idag har vi gjort tjejernas julklappar klara.. de blev dekorerade tändsticksaskar med bokmärken och glitterlim.. De blev supernöjda!
Thomas ringde idag o sa att han kommer hem imorgon troligen..  har saknat honom, mest när man släckt på undervåningen o går upp, vinden viner och det knäpper o låter i hela huset, har en sån där hemsk mardröm om att ngn ska gör inbrott på natten. Inatt drömde jag att vi var ute på resa i Sverige o bodde med ett gäng i en röd stuga.. Thomas förvandlades till en vampyr/varulv, vet inte vilken sort men ngn skrek Thomas kommer ! o jag sprang sprang sprang, gömde mig i en korridor med massa skåp o fönster..  vaknar i sådan skräck! vågar knappt titta ut i mörkret, vill inte andas.. usch! så sjukt! drömmer vidare om andra männsikor som jag vill möta men som inte vill se mig? vad är det med drömmar?
Har nästan handlat klart alla julklappar och det är 1 decemer.. detta har aldrig hänt, och det är sån underbar känsla.. befrielse!
Vi hade möte på dagis eller kvartsamtal eller vad man säger.. Cornelia såg mycket fram emot det och ansåg att hon kunde ha mötet själv med fröken. Vi började med Linn som är en mösterunge, så duktig, så sympatisk.. hon bryr sig om alla andra och älskar alla små barn, så de små barnens fröknar ber gärna om Linns hjälp när de små ska kläs på för utelek. Inga Lill frågade Linn vad hon tyckte bäst om med dagis och hon svarar att det är att ginga, vara i atéljen och leka med Klara och Tyra.. sen är det Cornelias tur och hon säger också att det är att gunga och att spela bandy, att dansa.. sen tar det ett tag.. - Och så älskar jag hjärtan och kärlek   åh vår egen fina DiLeva.. underbart!
Jag oroar mig för mina barn, dels för Linn för att hon ska känna sig tvingad att vara duktig, jag hjälper henne gärna med hennes få utbrott hon har här hemma för att jag vill att hon ska få spela uuuut! hon är alltid den som skyddar hjälper o tar på sig saker hemme och på dagis..  -Cornelia vill du att jag hämtar den till dig? -Mamma jag kan göra det! - Pappa är min bästis för vi spelar fotboll ihop.  Jag ser att hon kommer fixa allt, hon blir sällan sårad.. hon fixar det på sitt sätt, tänker oftast  jaja men då gör vi såhär då. Med Cornelia är oron att hon känner för mycket, hon är en känslig blomma.. kommer ihåg ett ont ord i evigheter (som sin mor) även väldigt känslig åt alla håll och har ett humör som svänger värre än vädret.. Därför blir jag orolig. Sedan födseln har hon varit större än Linn, längre större fötter större händer ja allt blir naturligt större. Hon har inte haft problem med detta, de har ju olika klädet och olika storlekar på jackor etc oxh hon har alltid sagt att - nej Linn det är min för att jag är större än dig och så har det varit. fakta. men denna vecka började hon på måndagen och att hon var så ful... -Mamma varför är jag så ful? kniven i hjärtan snurrar förbrilt.. -Men vad säger du? Cornelia du är underbar, vacker fantastisk varför säger du så?? - jo jag är så ful.  Tog upp det med fröknarna och undrade om det är ngt de hört, att ungar snackar vet man ju.. men de hade inget hört, men de skulle ta tag i pratet  om ful med hjälp av ett troll de hade.  På tisdagen ta rhon på sig en tröja, -Nä mamma jag vill inte ha den här tröjan! -Ta en annan då. - jag tycker inte om min mage, den står rakt ut. Jag vill inte ha en sån här mage, jag vill ha Linns mage den är platt.  KNIVEN roterar!! vad är detta? usch känner mig så maktlös.. 5 år och kroppskomplex? Jag to då fram min mage, drog i den lite och fladdrade med vecken.. -Vet du Cornelia jag älskar min mage! vet du varför? För där har du bott! Min lilla tjej är född med världens finaste mage, lite rund o den putar lite för att hon har fått min svank, men jag fullkomligt älskar den lilla runda magen! en femårings lilla rund former som så sakteliga kommer försvinna o bli ungdomlig.. hur kan hon ha lärt sig nu redan att en rund mage är fult och en platt är det man ska ha? Jag säger ingenting om min mage hemma aldrig, nämner inget om kroppar framför henne. Var kommer de ifrån.. usch det gör så ont i hjärtat..  Har informerat alla våra nära om denna känsliga fas och de är med mig.. Min älskade flicka..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0