sämre
Pratade precis med mamma.. hon o pappa satt hos dig nu. De skulle hjälpa dig att äta lite soppa innan de åkte. Du hade fått kateter och eget rum. Smärtan hade nu kommit på din vänstra sida också.. du hade piggnat på dig när de hälsade på. Men att du nu snabbt blir sämre. Att du fått eget rum nu tänker jag är ett medvetet val hos personalen. Imorgon ska vi ha fest här för två 10-åringar. Jag vet inte hur vi ska orka med det om du lämnar oss samma dag.. ♡
solnedgång
Sitter i din gamla trädgårdsom jag nu fått turen att förvalta.. du ligger på sjukhus och din sista dag är nära.. allt gick så fort. Pappa köpte en ny bil till dig för bara några månader sedan. Du lagade våra kläder o barnbarnsbarnen var in o stökade hos dig för bara några veckor sedan.. i onsdags kom samtalet från mamma som varit o hälsat på dig på sjukhuset. Du skulle aldrig mer komma hem. Cancern hade tagit över din kropp. påväg hem från Sigtuna åkte vi till Norrby.. ditt hus.. din lilla boning med de vackra blommorna utanför.. ditt lilla hus kommer för alltid från o med då att vara tomt på dig. Jag kan aldrig mer säga åt barnen, spring ned o fika med farmor medan jag sköter hästarna. Jag kommer aldrig mer få fika hos dig.. aldrig mer få äta farmors pannkakor. Du skulle vara kvar så länge till. Jag trodde att jag hade all tid i världen. Att vi hade det. Dagen då du förlorade din älskade, min farfar var en utav de värsta dagarna i mitt liv. Minnet när jag en isig Novemberdag åker upp till hästarna o ser på höjden en majestätiskt flagga med de klaraste färger vajandes mot en isblå gulaktig himmel på halv stång. Det var som om det väldiga huset o dess flyglar bugade o tackade dig för din tid o din ömhet mot gården.. den jobbigaste begravningen men också den vackraste följde den dagen. Jag vet att du var där och att du älskade talen som hölls. Du min farfar var en utav de vänligaste själar som vandrat på denna jord. Snart är ni tillsammans igen. Och i mitt brev som jag gav till farmor på sjukhuset i Onsdags så är det vad som skänker mig ro. Att tala om för er åter igen hur ni har gett mitt liv så mycket visdom, kärlek och vackra minnen. Det finns inte ett minne med er som är negativ. Ni hade all tid för oss.. alltid så stolta över oss. All denna kärlek ni gav. Jag minns dofterna i köket o den beska doften utav såpbubblor som du hällde i rostfria bunkar med sugrör i så att vi fick bygga bubbeltorn. Att du gjorde varm saft till oss.. kardemummakaka, kalvdans, drömmar, vaniljbullar, pannkakor.. sittandes på halmkärror när skördarna skulle in. Havet av damm när höet skulle upp på skullen.. alla djurungar som föddes. All mat som lagats.. alla bär o frukter som skulle plockas. Saftas, syltas. Teckningen med en fågel på långa ben som jag gav ett eget namn på, Snönös. Denna var farmor direkt stolt över. Alla män som arbetat på gården. Att de skulle sova middag. Efter lunch blev det väldiga huset direkt tyst o vi barn fick inte störa. Uppe i vardagsrummet räknade jag en gång Holgers klädda knappar på hans bruna kofta i det tysta. Du hade ett hörnskåp i salen där du längst ned förvarade en skål med de vackraste glaskulor. Jag fick ta dem o titta på sa du.. men inte röra. Lyckan var gjord när jag fick leka med alla olika knappar som du förvarade i en blekgul plastlåda. Du var med mig hela min uppväxt då mamma jobbade halvtid. Du tog med mig till vävstugan där du lärde mig att väva. På julen lärde du mig att stöpa ljus. Vi gjorde eget papper o broderade dukar. På vårarna släpptes djuren på bete. Oändliga är de tillfällen då vi jagat djur en hit en dit. Picknick brevid en traktor o törstiga bönder i ett dike. Plockandes oändliga meter utav flyghavre o potatis. Kurragömma på höskullen. Pipen utav kattungar i Juni. Alla tal och sånger farfar hållit på våra bemärkelsedagar. Alla tårar farmor torkat från barnansikten. Alla degar hon knådat o nyförlösta kalvar han hållit i sina enorma varma händer. Allt ni gjort har ni gjort utav kärlek, respekt o tacksamheten att allt är till låns. Jag älskar er så otroligt mycket. Ni era barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv kommer att vara präglade utav era pelare. När farfar dog skrev jag till en vän att dödsbudet kunde jämföras med att man sett den absoluta bästa film som någonsin kommer göras.. o eftertexten rullar. Känslan av att det inte kan vara sant. Att det inte får vara sant. Jag har denna vecka blivit varse att nästa film snart når sitt slut .. ♡
